Elin reser

Mt Kinabalu och köttätande växter – TillbakablicksTorsdag

2316

Mt Kinabalu – Bergsbestigning  på Borneo, Malaysia

fredag 8 januari 2010

Jag befinner mig på Borneo i den lilla hamnstaden Semporna. Under en dryg veckas tid har jag tillbringat mina dagar långt under havets yta på en av (enligt mig) världens bästa dykplatser. Nu tar jag mig vidare till Kinabalu National Park för att bestiga Mt Kinabalu vars topp är 4095 meter över havet. En liten lagom omställning så där.

För att komma till toppen av Mt Kinabalu måste jag avverka ungefär nio kilometer

För att komma till toppen av Mt Kinabalu måste jag avverka ungefär nio kilometer. Det kanske inte låter särskilt långt men när det hela tiden går brant uppför, samtidigt som du andas luft som blir tunnare och tunnare för varje steg du tar, känns det snarare som nio mil. Terrängen är dessutom väldigt ojämn, ibland får man ta uppemot en halvmeter höga kliv. Det känns ungefär som att gå i en brant trappa timme efter timme.

Men jag blir belönad med en makalöst vacker natur. Dessutom får jag se stora köttätande kannrankor på nära håll. Inte fy skam må jag säga.

P1050144

En köttätande Kannranka på cirka 3000 meters höjd.

Första dagen klättrar vi sex kilometer upp till nattlägret. Det är bara två grader varmt där och jag som är van vid 35-gradig värme tycker att det är ruskigt kallt. Dessutom sover jag i ett rum utan värme och med fönster som inte går att stänga.

På något sätt kommer jag ändå på den dumma idéen att ta en dusch på kvällen. Vattnet är iskallt. Efter det får jag aldrig riktigt upp värmen igen. Jag sover med massor av kläder plus tre tjocka filtar men fryser ändå.

De två sista kilometrarna får man ta det rätt lugnt på grund av den tunna luften

Klockan två på natten är det dags att kliva upp. Efter en lättare frukost påbörjar vi den sista biten upp till toppen. De två sista kilometrarna får man ta det rätt lugnt på grund av den tunna luften, för varje höjdmeter blir stegen tyngre och tyngre.

Uppe på toppen är det någon minusgrad och den kalla, rätt hårda vinden gör det nästintill outhärdligt kallt. Där sitter jag med mina fula trädgårdshandskar och äter russin och känner tår och fingrar domna bort medan jag väntar på soluppgången. Ja, trädgårdshandskar var allt jag kunde få tag i när det kom till vantar.

Att se solen gå upp över bergstopparna får mig att glömma bort kylan. Det är så otroligt vackert, vilken utsikt.

Vägen ner är betydligt lättare för flåset men desto värre för knän och ben. Träningsvärken som följer är inte att leka med. Det gör inget. Jag är mer än nöjd och mycket glad att jag gjorde det här.

På toppen av Mt Kinabalu. Borneo
Mt Kinabalu på Borneo
Mt Kinabalu
Ser du gorillaansiktet? Mt Kinabalu
Soluppgång, Mt Kinabalu
Mt Kinabalu
Mt Kinabalu

Over and out

6 tankar om “Mt Kinabalu och köttätande växter – TillbakablicksTorsdag

  1. Christine - 29°

    Verkligen värt all träningsvärk! Men fy så jag frös där uppe på toppen jag med. Ha, ha! Jag fnissade liter under de första kilometrarna åt dem som gick med/bar på dunjackor, men det ångrade jag på toppen. 🙂

    1. Elin Inläggets författare

      Hahaha, ja men samma här. Jag tänkte verkligen att det var så himla överdrivet, men skratta bäst som skratta sist. De gjorde ju rätt. 🙂

  2. Ditte

    Borneo finns på min lista och jag hoppas komma dit. Malaysia har jag besökt en del och det var ju i princip nästgårds under de år vi bodde i Peking så då blev det en del Asien. Men borneo kom vi aldrig til då
    Jättefina och lockande bilder!

    1. Elin Inläggets författare

      Tack Ditte, vad roligt att du gillar bilderna!
      Vad lyxigt det låter att kunna åka till Malaysia då och då för att man bor i Peking, underbart! 🙂

    1. Elin Inläggets författare

      Ja det var verkligen förfärligt kallt. Me nu vet du det så när den dagen kommer ser du till att ha ordentligt med kläder med dig. Och du, skippa trädgårdshandskarna, de var ingen hit! 🙂

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte.