Elin reser

TillbakablicksTorsdag – Utflykt på stäppen i Mongoliet

2037

Utflykt på stäppen i Mongoliet

torsdag 16 januari 2014

Tidigt, tidigt på morgonen rullar vi långsamt in på stationen. Efter att ha tillbringat fem dagar på tåget känns det lite märkligt men också spännande att vara framme i Ulan Bator, Mongoliet. Förväntansfullt kliver jag ut på perrongen bara för att få mig en rejäl käftsmäll utav en bitande stentuff kyla.

Det är bara att bylta på sig alla varma kläder man har. Fy vad kallt det är, det riktigt svider i ansiktet.

Efter att ha irrat omkring ett tag, lite på måfå, och gått åt helt fel håll inser vi att vi bor riktigt centralt. Vi går runt lite och tittar på stan men pallar inte så länge på grund av kylan. Det är ändå drygt 30 minusgrader.

Nej, det får helt enkelt bli en tur ut på stäppen med övernattning i en ger, de kan man ju i alla fall elda i.

Klockan nio nästa morgon blir vi hämtade av vår chaufför. Det är skönt att lämna stan för ett dygn och slippa alla förfärliga avgaser.

Ulan Bator kan sammanfattas med tre ord: svinkallt, billigt och extremt avgasigt.

Vi skumpar fram på rätt så dåliga vägar lyssnandes på mongolisk musik. Chauffören sjunger hela tiden. Lite lagom trivsamt, i alla fall till en början.

75 meter hög och silverfärgad står den där i all sin prakt

Första stoppet blir vid Djingis Khan statyn. Jag har mest tänkt innan att det är väl lika bra att åka hit och se den, för det hör väl till när man är i Mongoliet. Jag har inga höga förväntningar. Men wow! 75 meter hög och silverfärgad står den där i all sin prakt och är alldeles, alldeles ashäftig (ja, jag har överanvänt ordet underbar så nu får det bli ashäftig). Man kan åka upp i statyn och komma ut i hästens hals. Jättefin utsikt över det vackra landskapet!

Sedan är vi då framme hos vår mongoliska familj där vi ska övernatta. Vi får en egen ger och där inne brinner kaminen och det är varmt och skönt, nästan för varmt.

Det är otroligt vackert med den blå himlen, den vita snön och bergen med sina speciella stenformationer

Vi dricker te i solen och sedan gör vi en vandring upp på ett av bergen som ligger precis intill. Det är otroligt vackert med den blå himlen, den vita snön och bergen med sina speciella stenformationer.

Lite spänd inför vad det ska bli för mat känns det skönt när det inte är något konstigt, inget wow direkt men helt okej. Senare ska det visa sig att jag har ropat hej för tidigt.

Vi får inte elda själva i geren utan den biten tar det äldsta barnet i familjen hand om, hon kommer in då och då och lägger på mer ved. Vi försöker förklara att det räcker eftersom det blir så varmt att vi knappt kan vara där inne. Till sist, efter mycket viftande och gestikulerande förstår hon, och under natten lägger hon inte på något mer.

Han tittar lite konstigt på oss och undrar säkert varför vi har envisats så med att inte vilja ha någon eld

Jag sover jättegott och är så nöjd att vi äntligen lyckats få det precis lagom varmt. Det varar tyvärr inte riktigt hela natten och jag vaknar av att jag fryser och det blir snabbt riktigt kallt. Jag ligger där och huttrar, fullt påklädd med mössa och allt, när pappan i familjen kommer in och får fart på elden igen. Han tittar lite konstigt på oss och undrar säkert varför vi har envisats så med att inte vilja ha någon eld.

Ännu en fantastisk dag, solen skiner men det är kallt, cirka 30 minusgrader. Det är förtrollande vackert.

Det är någon geléaktig fettröra som ser ut som snor

Det kurrar lite i magen. Frukostdags.
In kommer en djup tallrik och där i…usch, fy!!
Förtrollningen är bruten.
Det är någon geléaktig fettröra som ser ut som snor. I snoret flyter det omkring fettklumpar med spår av något köttliknande. Jag tvingar mig att åtminstone smaka en sked. Fy fan, värre än det ser ut, det går bara inte att få ner.

Jag letar smått panikartat efter någonstans att gömma slemmet, men förgäves. Det känns hemskt oartigt och otacksamt att inte äta upp deras mat. Det är nog enda gången det har hänt mig någonsin.

Tillbaka i Ulan Bator och avgaserna äter vi världens godaste kanelbullar och dricker en stor cappuccino. Senare på kvällen blir det mongolian barbecue. Som jag njuter!

Over and out

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte.