Elin reser

Sarajevo och Mostar, Bosnien

3323

Precis som jag trodde är det omöjligt att få mer än ett par timmars sömn på nattbussen till Sarajevo. Det är fler än jag som har samma problem och jag pratar lite med två trötta men trevliga killar. Den ena är från Spanien och den andra från Tyskland. När vi kommer fram till stationen visar det sig att de båda, utan att känna varandra alls, har bokat samma hostel. Jag har som vanligt inte bokat någonstans att bo och bestämmer mig för att haka på dem dit och se om det finns någon ledig säng.

Eftersom klockan bara är fem på morgonen sätter vi oss och dricker kaffe och försöker vakna till lite innan vi beger oss till hostelet.

Jo då, de har en säng, billigt är det också, cirka 70 kronor för en natt. Hostel Ljubicica, som stället heter ligger perfekt mitt i gamla staden. Går man in och läser recensionerna som de har fått kan man eventuellt bli lite avskräckt, de är ganska negativa.

Jag måste dock säga att folk hakar upp sig på en massa små oviktiga detaljer. För få toaletter, för små toaletter, ingen tvål på toaletterna, inte tillräckligt rent, för många personer i rummet med mera.

Jag har bara en sak att säga, vill du ha eget rum, stor fräsch toalett med tvål och schampo – boka då ett rum på ett hotell. Man får vad man betalar för. Lite skit i hörnen har väl ingen dött av. Det viktigaste för mig är stämningen, läget och människorna, både gäster och personal.

Och stämningen är utmärkt. Jag trivs jättebra och får många nya vänner från världens alla hörn. 

Vägg i vägg ligger ett bageri vilket innebär att en ljuvlig doft av nybakat bröd smyger sig in till oss. Eftersom jag är väldigt svag för burek med ostfyllning blir jag snabbt stammis där. Det bästa är att en stor burek bara kostar nio kronor. 

Sarajevo som stad är helt underbar. Åk hit om du inte redan har varit här. Alla influenser från olika kulturer och religioner och den speciella känslan av att staden förenar öst med väst bidrar till att stället känns intressant och levande. Moskéer, katedraler och synagogor ligger sida vid sida. Jag känner en samhörighet med de som bor och lever här och det är lätt att få kontakt med lokalbefolkningen.

Vackra kaffekannor i gamla staden
Ruin mitt i Sarajevo
Torget utanför mitt hostel

Spåren från kriget är fortfarande tydliga. Många byggnader är fulla av kulhål och här och där ser man Sarajevos röda rosor, spår av granatnedslag i marken som har fyllts i med röd färg som en påminnelse om vad som hände här för tjugo år sedan.

Något man inte får missa när man är i Sarajevo är att ta sig upp på bergen som omger staden. Jag går längs smala gränder som sluttar brant uppför för att sedan belönas med en fantastisk utsikt.

Väl nere igen slår jag mig ner på ett av Sarajevos alla kaféer för en kopp turkiskt kaffe. Eller som de säger här, bosniskt kaffe, eller rätt och slätt, kaffe. Jag får det serverat i en liten vacker enportionskanna gjord av koppar som bärs in på en bricka tillsammans med en liten kopp och någon slags marmeladliknande kaka.

Sarajevos kända filmfestival pågår för fullt och en av mina nyfunna vänner, en kille från Taiwan, lyckas få tag på två vip-kort vilket innebär att vi kan njuta av fina luncher med öppen bar. Mycket trevligt.

Efter tre nätter checkar jag ut. Jag lämnar kvar min stora väska och tar tåget till Mostar som ligger cirka tre timmar bort

Mostar, wow!

Jag sitter just nu på en takterass i den gamla stadsdelen och blickar ut över floden Neretva och den gamla bron (Stari Most) som även är ett världsarv. Runtomkring mig tornar bergen upp sig. Himlen är klarblå och temperaturen behaglig. Det är vackert, oerhört vackert. Titt som tätt är det någon som hoppar/dyker från den 24 meter höga bron.

Ett glas vin på en av alla takterrasser
Någon som dyker från bron
Sjalar framför en ruin
Gatukonst
Vackra färger
Jag med Stari Most i bakgrunden
Stari Most
Vackra Mostar

Återigen slås jag av hur lycklig jag är och jag tackar mig själv för att jag gör denna resa, att jag tillåter mig själv att leva min dröm.

Folk bjuder hem mig och på många ställen har jag bjudits på både mat och dryck

Östeuropa är något alldeles extra. Jag tänker också på hur lättillgängligt det är, och billigt. Många har sagt mig att människorna inte är så varma och trevliga. Jag håller inte alls med. Överallt där jag har varit har jag mötts av värme och leenden. Folk bjuder hem mig och på många ställen har jag bjudits på både mat och dryck. Till och med sovplats har erbjudits.

Skrattet och skämten ligger alltid nära till hands

Blandningen av förtjusande vackra byggnader och fallfärdiga hus och ruiner tilltalar mig. Maten är fantastiskt, människorna likaså. De flesta har någon slags inbyggd förmåga att kunna uppskatta det lilla och det enkla i vardagen och skrattet och skämten ligger alltid nära till hands.

Igår när jag kom hit gick jag ut och åt en sen middag vid 23.30. Servitören undrade om jag ville gå ut och ta några öl tillsammans med honom och hans vänner efter stängning. Det blev en mycket trevlig kväll. De flesta kunde hyfsat bra engelska och översatte ikapp åt de som inte kunde.

De berättade om en kille som jobbar på samma restaurang och som efter sex år fortfarande knappt kan ett ord engelska. Typ bara, ”ok, ok, very good”. En dag var det några gäster som frågade ”Sorry, can we still have dinner”? Varpå han svarade ”Dina, yes, yes wait”.
Han försvann och kom sedan tillbaka med Dina, en av servitriserna. ”Here is Dina, ok, ok?” Haha som jag skrattade.

Ett tips är att ta dig dit med lokalbussen i stället, den kostar inte ens en tia

Jag lär känna ett irländskt par och tillsammans tar vi en buss till Blagaj, en liten by tolv kilometer sydost om Mostar. Samhället ligger vid floden Bunas källa och ett historiskt Dervischkloster

Överallt i Mostar säljs det biljetter för olika turer man kan göra, bland annat till Blagaj. De kan kosta allt mellan 100 och 300 spänn. Ett tips är att ta dig dit med lokalbussen i stället, den kostar inte ens en tia. Då kan du dessutom göra allt på ditt sätt och i din takt.

Vi tar oss också upp till Stjepan grad, en gammal fästning som ligger högst uppe på en stor kulle. Det är en mäktig känsla att stå där uppe och blicka ut över det vackra landskapet.

Blagaj
Blagajs Dervischkloster
Inne i klostret
Inne i klostret
Kvinnor som ber
Stjepan grad
Stjepan grad

Tillbaka i Mostar går vi till en klubb som ligger i en grotta, där spelas en blandning av bosnisk musik och västerländsk klubbmusik.  Det blir en lyckad sista kväll.

Jag lyckas förhandla mig till att få sova på soffan för en tjuga

Jag tar tåget tillbaka till Sarajevo. Det blir ett kärt återseende med de som fortfarande är kvar där, vissa har redan gett sig av. Det finns ingen ledig säng i huvudbyggnaden och det är där jag vill bo. Den andra byggnaden ligger lite mer off och är även dyrare. Jag lyckas förhandla mig till att få sova på soffan för en tjuga. Perfekt. Sedan visar det sig att min vän från Taiwan brukar sova på soffan eftersom han snarkar så mycket så det slutar med att jag ändå får en säng. En bra deal måste jag säga. 

Vi går bland annat till Sarajevska Pivara, en stor ölhall som jag kan rekommendera

Tanken är att jag ska stanna en natt men jag blir kvar tre nätter. Sista kvällen möter jag upp James och Cameron som jag träffade i Riga. Vi går bland annat till Sarajevska Pivara, en stor ölhall som jag kan rekommendera.

Åtta nästa morgon går min buss till Belgrad. Vi kommer inte hem förrän fem på morgonen och då måste jag packa min väska vilket tar sin lilla tid. Det slutar med att jag går direkt till bussen utan att sova. 

Tack Bosnien för en underbar vecka!

Over and out

4 tankar om “Sarajevo och Mostar, Bosnien

  1. Dryden - Traveler's Edition

    Härligt! Vi har precis anlänt Sarajevo så jag passar på att inspireras lite! I morgon ska vi till Mostar så även det var perfekt inspiration. Märklig stad det här, den känns så annorlunda kontra Kotor och Dubrovnik som vi har sett hittills på resan.

  2. Azra

    Hej
    Jag var så glad att du beskrev mina hemtrakter precis som det är.
    Och jag är glad att du fick en fin resa i Bosnien.
    Kanske träffas nån gång där.Man vet
    hälsning azra

    1. Elin Inläggets författare

      Hej Azra!

      Vad roligt att du gillade inlägget!
      Jag vill verkligen åka tillbaka till Bosnien som jag tycker är ett fantastiskt land.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte.